Min stackars häst

Lurade ut Evve på rundan om Fridells idag.
Tänkte att det är illavort att gå på ett ställe i början men det gick rätt bra faktiskt. Hade blitt bättre. Sönderkörd väg annars.
 
Men så kom vi till skogen som man måste igenom. Utan stig. Kommer aldrig ihåg vart jag ska gå så det blir olika var gång. Vet bara åt vilket håll jag ska.
Oj oj, idag kom vi verkligen illa. Över ruttna träd som fallit, stockar och stenar. Råkar komma i en stenklyka. HJÄLP tänkte jag. Krävde inget av henne som att gå framåt eller vända då ena benet var i klykan. Hemsk jag är som lockar ut henne på detta.
Hoppade försiktigt av henne och bad henne ta ett kliv fram. Bad till dom högre makterna att hon ej satt fast eller skadade sig.
PUH det gick bra. Kikade över hennes ben. Såg inget synligt mer än en h-vetes massa mygg.
Jag ledde henne genom det värsta partiet och satt den upp när vi nådde skogsvägen igen.
Då var hon jäääääkligt pigg och skulle galoppera hela vägen helst.
Hon verkade inte ha ont alla fall.
Skönt det.
Imorgon blir det en tripp till Vesslarp. Hem till veterinärens dotter och hoppträna. Henne jag tränade för för ca 1 år sen. Hoppas hon ser skillnad nu efter Fridas träningar. Frida får fortsätta träna mig sen igen när hon åker tillbaks till skolan!!!!
 
Bild från skogen. Vi har kommit bort från det värsta. Bara detta träd kvar och alla mygg :-) Visst ser hon överlycklig ut ;-)
Kass bild I know..
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0