Evelina W.F.

Med raska kliv gick vi på vägen som leder mot 120.

Inte särskillt avslappnat...

Hon vet väl vad den rundan brukar betyda......

Vi kom fram till galoppsträckan, men jag hade bestämt att vi skulle trava. Men det tyckte inte Evve. Så med huvudet i vädret så blev det till en början nån konstig gångart tills hon fattade att det var trav som gällde.

Jädrar vad hon låg på bara. Det ÄR en sport att rida. Det vill jag lova.

Pulsade genom snön upp till ett "danskahus". Där tänkte jag, OK lite galopp längs deras oskottade väg.

Evve var med på noterna och jag han knappt visa galoppskänkeln förens hon skulle dra iväg. Hon tog ett jättemegaskutt och jag var jäkligt nära på att trilla av.

Sen var det bara att prata lugnande med henne så lugnade hon sig tillslut.

Väl ute på Lönsbodavägen var hon fortfarande toppad. Som tur var kom inga bilar.

Efter en bit kan vi styra in på våra åkrar så jag slipper gå på vägen. Då tyckte Evve det var dags att sätta fart igen.....

Fick hålla i henne med hela kroppen.

Kom in på en annan åker och där lät jag henne springa av sig lite, fast i lugnt tempo. Lite hopp och studs, men det var inte så farligt.

Sen fick hon skritta dom sista meterna hem.

Då var hon lugn alla fall.

Puh, ett helt träningspass till blev det!